Foder

Hur mycket en Åsna ska äta beror på hur gammal den är. Hur mycket den arbetar.
En växande åsna kan behöver kalk och mineraler och mycket mer  hö en kraftfoder.
En åsna som rids och körs regelbundet behöver mer kraftfoder.

 Havre:

Havren kan ges hel eller krossad, helhavren kan vara svårare att tugga för äldre
åsnor och för föl som har ett glattare bett.
Maximal dos av havre är 0,4 kg/ per 100 kg kroppsvikt och utfodrings tillfälle.

 Korn: 

Korn kross kan man ge till åsnor som har svårt att hålla hullet
(Tänk på att näringsvärdet sjunker vid krossning av kärnan i havren och kornet)

 Vetekli

Vetekli har en lätt laxerande verkan och innehåller mycket fosfor.
Ges uppblött för att undvika dammbildning.
Maximal dos av vetekli är 0,1 kg/per 100kg kroppsvikt /per dag

 Betfor

Är ett socker tillskott innehåller mycket kalcium och litefosfor.
Är det kallt ute tycker dom flesta åsnor om lite ljummen kli och betforblandning.
Blötläggs alltid minst 2 timmar innan utfodring.
Torr betfor  är den vanligaste orsaken till foderstupsförstoppning.

 Vitaminer och mineraler:
Tillfällen när extra tillskott av mineraler kan behövas:
Under vinter och vår säsong om man har ett sent skördat hö med låg vitaminhalt.
Dräktiga ston, och digivande ston och ungdjur. 

Grön bete

Vänj in åsnan sakta på grön betet man börjar med 15 min och ökar på tiden sakta dag för dag.
Då åsnan lätt får fång.

Åsnan är lättfödd så när man ger kraftfoder skall man vara försiktig.
En normal stor åsna väger ca 150- 200 kg  kan man ge 2,5- 4 kg hö
ca 0,5 kg kraftfoder per dag.
Sen beror det på hur åsnan ser ut i hullet.

 Salt sten

Skall alltid finnas i boxen och på betet.

Bra och dåliga betesväxter

Bra betesväxter

Vitgröe(Poa annua) gräs som växer allmänt över hela landet.
Svingel(Festuca) gräset är vanligt på betesängar men växer bara till mellersta Norrland

Rajgräs (Lolium)snabb växande men är känsligt för torka
Timotej(Phleum pratense)växer över hela sverige, lättsmält
Maskros(Taraxacum officinale)en mycket nyttig betesväxt.
Vitklövern(Trifolium repens) har en hög stärkelsehalt, som lätt framkallar kolik

Dåliga betesväxter

Brännässla (Urtica dioicia) som betesväxt inget att ha men
som torkad uppskattas den och har ett högt vitamin innehåll.

Tistlar(Carduus visst gillar många åsnor tistlar men som betesväxt vill man inte ha den.
Luddtåtel (Holcus lanatus) lågt näringsinnehåll, sprider sig lätt.
Kvickrot( Elymus repens) lågt näringsinnehåll, sprider sig fort.

Giftiga Växter

De flesta giftiga växter smakar illa, men efter en vinter och flera månader in stallad så kan det ske en olycka.
Värst är det med prydnads växterna som inte är vilda, som ger dom största förgiftningarna.

Gullregn (laburum anagyroides) växten är giftig men fröna är värst.
Ek (Quercus) ekollonen är giftiga innehåller garvsyra.
Idegran (Taxus baccata)Hela växten är giftig
Rödlönn Acer rubrun Hela växten är giftig
Vedel (Oxytropis spleddens) Hela växten är giftig
Ricin (Ricinus communis)dödligt giftig
Belladonna (Atropa belladonna) Hela växtengiftig
Bräkenväxter (Pleridium) giftig även som torkad
Smörblomma Ranunculus) ej giftig som torkad
Johannesört(Hypericum) gör ljushud ljuskänslig.